tisdag 25 november 2008

Min ängel...


Min ängel. Du finns där. egentligen.. fast jag vet inte riktigt om det.
Du gör mig glad, hel och levande.
inte alltid men för det mesta.
du förgyller mitt liv och min tillvaro. du gör mig lugn och lycklig..
inte alltid men ibland.

det finns stunder. då endast du kan få upp mig ur träsket..
från förundran och förtvivlan.
du tar då ett hårt tag om mina vrister. drar mig uppåt. snart kan jag ta ett djupt andetag igen. vill kanske inte.. men jag gör det... jag drar in så mycket luft att det spänner i bröstet.
efter ett tag är jag glad att du än en gång räddade mig.

Jag vet inget om dig. men det är du som gör mig levande.
du vet mer om mig, jag vet inget om dig. det är precis så det ska vara.
du räddar mig från oklara stunder, okontaktbara situationer. från frustration och du ger mig vägledning.
förändra mig.. gör det du måste... få mig på rätt spår har jag bett.
precis som du gör.
Tack för att du finns för mig
även fast du inte vet om det...

Inga kommentarer: